rita

rita, rita, rita... vad ska man säga?
Du är den enda hästen som har fångat mitt hjärta så fort som du gjorde.
Jag vet inte var du är nu, är du såld? Tårarna rinner när jag skriver dethär.
Jag har försökt dölja att jag saknar dig såpass mycket som jag verkligen gör,
men nu går det inte längre, jag klarar inte av det.
rita, jag älskar dig. nu och föralltid.

era åsikter

släng in en kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara tuna som ser)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0